Första gången med schabrak.

I söndags fick Nicke prova att ha schabrak på sig för första gången.

För er som inte håller på med hästar så är ett schabrak ett tygstycke som man har under sadeln för att skydda sadeln mot smuts och svett. (Och för att det är snyggt..)

 

Att lägga på ett schabrak och sätta fast det med en elastisk gjord är ett första steg att vänja hästen vid sadel.

Nicke hade ju ganska mycket åsikter om att ha täcke på sig men efter mycket träning (han fick ha innetäcke på sig i boxen under några veckor) så bryr han sig inte ett dugg om det numer.

Schabraket hade han däremot inga som helst åsikter om och inte heller att jag spände fast det med gjorden.

Skönt.

Jag ledde runt honom lite i stallet med det på men det bekom honom inte det minsta.

Duktig liten kille!

I fredags körde vi lite lastträning igen.

Den här gången var han inte skeptisk mot matskålen.

 

Efter förra gångens lastträning så fick han sin middag serverad i den läbbiga matskålen som jag placerade i hans box ett par dagar. Det var aldrig några problem i boxen, han åt glatt ur den.

Han tycker att transporten är lite skum men stod snällt och åt ur skålen som jag hade placerat på rampen.

Jag kommer att ta det succesivt med lastträningen, nästa steg är att våga ha framfötterna på rampen medan man äter.

Nicke har en ganska härlig personlighet.

Han är skeptisk mot nya saker men inte direkt rädd och när han har accepterat en sak så är det liksom bra med det.

Det är inskrivet i hans bok som ”ofarligt”.

 

Nicke med sitt schabrak.

(Eller det är egentligen Felicias schabrak vilket Emil också påpekade när han såg bilden. ”Nicke borde få ett eget schabrak”. Men det är ju rött, Nicke passar i rött. ”Vi kan köpa ett eget rött schabrak till Nicke.”)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *