Skaffa en egen gratis hemsida   

Ladda om sidan/Synkronisera inloggning
Besök en slumpmässig hemsida på Zoomin

  

 

 

Två träningar och frågor till er.

I tisdags kom Marie hit och drillade oss i dressyr.

Vi har inte tränat för henne förut så det var spännande.

Först ut var två tjejer från grannstallet och sen var det min tur och efter mig var det Bonusdotterns tur.

Marie var supernoga med alla detaljer.

Hon såg direkt vilka sitsfel jag har lagt mig till med och släppte dem inte under hela passet.

Toppen!

Jag älskar tränare som är noga med sitsen, utan en god sits kan man inte inverka korrekt.

Vi fick rida b.l.a övergångar och skänkelvikningar.

Passet var bara 30 minuter den här gången så det tog slut alldeles för fort, jag njöt av varenda sekund även om det var jobbigt.

Bonusdottern var lika nöjd hon.

Hon är som jag, vill rida snyggt och prydligt och tycker att det är jättebra med tränare som är på en hela tiden så fort man halkar tillbaka till sina ovanor.

Vi hoppas att Marie vill komma träna oss regelbundet i fortsättningen!

 

I torsdags var jag och Bonusdottern iväg ned till klubben på hoppträning.

Ja, du läste rätt.

Hoppträning!!

Vad jag gjorde på en hoppträning?

Ja, det undrade jag också.

Ungefär 100 gånger under lektionen.

Jag var jättenervös för jag har inte ridit en hoppträning på 10 år ungefär.

Först gick det riktigt bra.

Vi fick trava lite bommar och skutta över ett litet kryss.

Sen skulle vi skutta runt en bana.

Campina och jag kom där i lugn galopp och hade ett galoppsprång kvar när hon helt plötsligt klipper hindret med världens jättesprång!

Hövva, det svartnade för ögonen på mig!

Det var så nära att jag åkte av, jag var inte alls beredd på det!

Jätteläskigt!

Vi hoppade en liten bana efter det och hon gjorde så två gånger till, lika läbbigt då.

Jag frågade tränaren vad som hände och hon sa att Campina är lite lat och hoppar av för tidigt hellre än lägger in ett till kortare språng.

Det var både kul och läskigt att hoppa igen.

Jag kan inte påstå att jag ser fram emot nästa lektion även om tränaren var jättebra.

Frågor jag ställde mig efter (och under) lektionen var:

 

Varför jag överhuvudtaget utsätter mig för det här?

Varför lägger jag inte ned det och bara sysslar med dressyr som jag älskar?

Vad är det jag försöker bevisa?

Har jag en 40-års kris?

Jag tror att svaret är att jag alltid har hoppat (även om det bara har varit på låg nivå), att det är kul när det går bra, att jag inte vill ge upp och att jag inte vill att rädslan ska begränsa mig.

Svårt.

Hur hade ni gjort i mina skor? Hade ni bitit ihop och kämpat på? Hade ni lagt ned och satsat på dressyren? Har ni några rädslor som ni jobbar med?

 

MEN, det var otroligt häftigt att sitta på en så duktig hopphäst som Campina faktiskt är.

Man känner liksom att hon är född att hoppa.

Häftigt.

Å läskigt.

På samma gång.

Liksom.

 

 

 

Lördagen den 31 maj 2014 kl. 17:24

Campina Grande | Permalänk | Kommentarer [8] Kommentera detta inlägg

 

 
nil

 

Taggar

Milstolpe hingst vegetarisk spånpellets Thorslunda Milstolpe1 dressyr lösdrift dräktig Bella galopp kryss häst Dusse Miltolpe förrätt gryta Lasagne kaka logfest varm i höger fram hästtidningar Chalil hovslagare bocka

Kategorier

Campina Grande

Hemligheten

Info

Obsidian af Bolka

Recept

Unik af Bolka

Uniks träningsdagbok

Arkiv

 2017

 2016

 2015

 2014

 2013

 2012

 2011

 2010

 2009

 2008

 2007

Bloggar

Zoomin: Nyheter & feedback

Länkar

Nyligen.se

www.busenkelt.wordpress.com

www.bukefalos.com

www.hästsverige.se

Flöden

RSS-flödeRSS 2.0

 

.